Den som gjort mitt liv värt att älska har åkt hem för någon timme sedan och det gör ont i hela mig då vi står i hallen och kramas, pussas och säger hej då. Det gör ont i hjärtat att stå i fönstret och se min andra hälft åka iväg med vetskapen att det tar veckor till nästa gång vi ses.

Trodde aldrig att jag skulle hitta en människa som jag kunde öppna mig själv för, visa den personen mitt liv och be honom ta del utav det. Trodde aldrig att jag skulle hitta en person som lät mig ta del av hans liv!
Även om det skiljer oss flera mil så finns han ändå hos mig, i mitt hjärta och i mina tankar, där kommer han alltid att finnas.
Han har hjälpt mig med så mycket genom att bara finnas.
Tack min älskade Rasmus för att du är den du är och för att du vill vara med mig. Jag älskar dig!